I slutet av sommaren 2003 blev jag förälskad. Jag som aldrig trott att jag skulle kunna ha sådana känslor för en annan. Familjen med tre barn, två katter, en kanin och två guldfiskar var stor och härlig och det fanns inte behov av någon mer. Av flera anledningar kom tankarna om en hund upp, maken hade haft hund innan medan jag ansett mig som en typisk kattmänniska. Efter veckor av funderande fick vi kontakt med en kvinna utanför Stockholm som hade valpar att sälja. De var blandrasvalpar (jag vet att det inte är populärt hos alla) - Eurasier och Alaskan Malamute. Vi samtalade med henne, hade familjeråd om hundansvar, pratade med min bror som ägt många hundar och tillslut åkte vi dit för att titta. Tre valpar fanns till salu och vi visste att det var en som var aktuell för oss. Redan när vi såg dem blev vi förälskad i en och det visade sig tursamt vara den som vi kunde få köpa.(man ska inte åka och titta på valpar om man inte redan tänkt igenom vad det innebär att bli hundägare, man blir så förblindad).
Några veckor senare kom han hem till oss och är nu en härlig, älskad, egensinnig del av vår familj. Visst är han väl underbar!





                 Hunden som älskar snö!



             Hunden på fjällvandring