Vi gjorde självklart flera stopp på vägen, första var loppis vid Stripa gruvområde, jag fyndade en bok.

Vid kom fram till Ludvika vid eftermidagskaffe tiden och fikade goda pajer och flarn på Bergslagens konditori.

Vi åkte vidare, vägen var omledd pga vägarbete så vi fick åka en lite mindre men mycket vacker väg innan vi kom ut på "stora" vägen igen. Vi gjorde små stopp för att coacha och för att titta in på ytterligare loppis.

Tillslut fick vi bestämma oss för att inte göra fler stopp så vi skulle hinna fram i tid. I Rättvik checkade vi in på centralt belägna hotell Rättvik, ett fint hotell som är värt ett eget inlägg.

Vi åt middag på Diner 45 som är ihopbyggt med restaurangen. Gillar skarp retrostuket!

Inget  bad från bryggan denna gång heller, men Mathilda svalkade fötterna.

Åter på hotellet bytte vi om till långbyxor och strumpor och skor eftersom det kan bli både kyligt och myggigt nere i Dalhalla. ( var dock relativt varmt, inga mygg men knott) Vi åkte en sväng förbi de kända kyrkstallarna vid Rättviks kyrka för att visa Mathilda dem och noterade att det fanns badmöjligheter där.

Sen åkte vi till Dalhalla, och även om vi tyckte vi var ute i relativt god tid var det många många som kommit före oss.  Vi promenerade ner till området, tog de obligatoriska bilderna, köpte vatten och gick på toaletten innan vi intog våra platser.

Så började musikalen med Linus Wahlgren son Jesus, Patrik Martinson som Judas och Laila Adele som Maria Magdalena. 

När man relativt nyss sett en annan uppsättning är det svårt att inte jämföra.

Ljudet var mycket bra, mycket bättre än i Karlstad. Filmningen som i Karlstad var avancerad där lärjungarna filmade uppe på scenen och filmerna blev en del av berättelsen samtidigt som de som sjöng framträdde tydligt, var i Dalhalla en katastrof. Det filmades på solister och kören men inte med nån tanke för storyn och ofta filmades kapellmästaren eller gitarristen mitt under pågående drama. Tillsammans med knotten var detta det dåliga med konserten.

Linus Wahlgren var absolut inte dålig men Peter Jöback spelade i en annan klass. När det gäller Judas och Maria Magdalenas insatser går dock plusset till Dalhalla, de var mycket bra.  Pontius Pilatus och Petrus var mycket bra både i Karlstad och i Dalhalla.

Ett kort men roligt inspel som Herodes gjorde Peter Stormare som kan sjunga, för dig som inte trodde det.

Musikalen var nedbantad jämfört med Karlstad och det var ingen paus, så vid 23-tiden rullade vi därifrån. Vi åkte till kyrkstallarna och tog ett nattdopp.

innan vi återvände till hotellet för lite nattvickning som de ordnar för konsertgästerna. Korv med bröd, möjlighet att fixa mackor, kaffe, te och juice, perfekt sådär vid midnatt.

Sen blev det sängen och efter att lyssnat på Rättviksraggarna en stund fick vi stänga fönstret så vi kunde sova, trötta men nöjda